Så tar du pelargonsticklingar som rotar sig

En frisk pelargon kan bli början på många nya plantor, och det krävs varken avancerad utrustning eller särskilt mycket plats. Jag visar hur du väljer rätt skott, tar pelargonsticklingar, rotar dem i jord eller vatten och sköter dem vidare tills de blir täta och blomvilliga.

Välj rätt skott innan du klipper

Den bästa tiden är vanligtvis tidig vår eller sensommar, när moderplantan växer aktivt. I Sverige passar våren särskilt bra eftersom sticklingen får mer naturligt ljus, men en frisk planta inomhus kan ofta förökas även under hösten.

Jag väljer helst ett kraftigt, halvförvedat skott. Det ska vara grönt och spänt, men inte mjukt, rangligt eller redan fullt av blommor. Skott med knoppar går att använda, men de lägger energi på blomning i stället för rötter, så jag tar bort knopparna direkt.

• Använd en ren och vass sax eller kniv.
• Klipp precis under ett bladfäste.
• Välj en toppdel på ungefär 6-7 centimeter.
• Spara två eller tre blad i toppen.
• Ta bort blommor, knoppar och blad på den nedre delen.

Har moderplantan blivit lång och gles kan du beskära den till ungefär 10 centimeter och använda de friska topparna som sticklingar. Det ger både nya plantor och en tätare moderplanta.

Så tar du en pelargonstickling steg för steg

Börja med att fylla en liten kruka med fuktig, luftig jord. Såjord blandad med perlit eller sand fungerar bra eftersom rötterna behöver syre. Jorden ska kännas lätt fuktig, men inte blöt.

1. Klipp sticklingen precis under ett bladfäste.
2. Ta bort de nedersta bladen och eventuella knoppar.
3. Låt snittytan torka i ungefär 30-60 minuter om skottet är mycket saftigt.
4. Gör ett hål i jorden med en pinne.
5. Sätt ner den nakna stjälken så att minst ett bladfäste hamnar under jord.
6. Tryck försiktigt till jorden och vattna sparsamt.

Ställ krukan ljust vid ett fönster, men skydda den från den hetaste solen. En temperatur på ungefär 18-22 grader brukar ge goda förutsättningar. Ett genomskinligt plastlock eller en avklippt petflaska kan hålla luftfuktigheten jämn, men vädra varje dag så att mögel inte får fäste.

Jag använder sällan rotningshormon till pelargoner. Det kan fungera, men en frisk stickling, ren utrustning och rätt fuktighet gör oftast större skillnad än extra medel.

Jord eller vatten vilken metod passar bäst

Att rota direkt i jord är enligt mig den mest praktiska metoden. Sticklingen slipper flyttas senare och utvecklar rötter som redan är anpassade till krukmiljön. Nackdelen är att du inte kan se processen, och för blöt jord ökar risken för röta.

Vattenrotning är pedagogiskt eftersom de första rötterna syns tydligt. Sätt sticklingen i ett litet glas och låt bara den nedre delen stå i vatten. Inga blad bör hamna under vattenytan, och byt vattnet varannan eller var tredje dag.

Oavsett metod brukar de första rötterna komma inom 2-4 veckor, men temperaturen, ljuset och sorten påverkar tiden. När vattenrötterna är ungefär 2-3 centimeter långa planterar jag försiktigt i porös jord och håller den jämnt lätt fuktig den första veckan.

Sköt den lilla plantan efter rotningen

En rotad stickling behöver mer ljus än under själva rotningen, men den ska fortfarande vänjas gradvis vid stark sol. Brist på ljus ger långa avstånd mellan bladen, medan för stark sol genom ett varmt fönster kan stressa den unga plantan.

När plantan har vuxit till cirka 10-15 centimeter kan du toppa den strax ovanför ett blad. Då bryter sidoskott fram och plantan blir fylligare. Jag tar ofta bort de första blomknopparna under de första 4-8 veckorna, eftersom en ung planta mår bättre av att bygga rötter och bladverk först.

Vattna hellre försiktigt än ofta

Känn på jorden innan du vattnar. Ytan får torka upp lätt mellan vattningarna, och krukan måste ha dräneringshål. Pelargoner klarar en kortare torrperiod bättre än konstant blöt jord, särskilt när rotsystemet ännu är litet.

Läs också: Beskära magnolia - Få mer blomning & undvik misstagen

När är det dags att plantera om

Plantera om när rötterna fyller krukan eller när plantan börjar torka ut mycket snabbt. Välj då en kruka som bara är 2-4 centimeter större i diameter. En alltför stor kruka håller kvar fukt länge och kan bromsa utvecklingen.

Vanliga misstag som gör att sticklingen misslyckas

Det vanligaste felet är att man vattnar för mycket av rädsla för att sticklingen ska torka. En stjälk utan rötter kan inte ta upp stora mängder vatten, och resultatet blir ofta en mörk, mjuk bas. Låt därför jorden vara lätt fuktig, inte genomblöt.

• För stora sticklingar har mer blad att försörja och rotar sig långsammare.
• Blomknoppar tar energi från rotbildningen.
• För lite ljus ger svaga och utdragna skott.
• Stillastående luft under plast kan orsaka mögel.
• Smutsiga verktyg kan föra över sjukdomar från moderplantan.

Om sticklingen svartnar vid basen är det oftast bättre att kasta den delen och börja om med ett friskt skott. Om bladen däremot hänger men stjälken fortfarande är fast kan problemet vara tillfällig vattenbrist, stark sol eller för låg luftfuktighet.

Från ett skott till en blommande planta

En pelargonstickling behöver inte bli perfekt från början. Ge den värme, ljus, luftig jord och sparsam vattning, så har den goda chanser att etablera sig. När plantan har fått flera sidoskott kan den flytta till en soligare plats och börja gödslas svagt under tillväxtperioden.

Det fina med metoden är att du kan bevara en sort du tycker om och samtidigt skapa flera plantor till fönsterbrädan, balkongen eller som gåva. Jag brukar ta några extra sticklingar, eftersom små skillnader i ljus och fukt gör att inte alla utvecklas lika snabbt.

Med rätt start kan ett enda friskt skott ge en kraftig pelargon inför sommaren. Det är enkelt, billigt och betydligt mer tillfredsställande än att låta bra beskärningsmaterial gå till spillo.